Livet och undervisningen av Sri Ramana Maharshi Del 3: Hans metod

\\n

\\n\\n\\n\\n

Bhagavan Sri Ramana Maharshis liv ar ett hapnadsvaeckande exempel pa ett liv levt i sanningens tjanst. Mer an sa finns det sjalvundersokningsmetoden av Sri Ramana Maharshi. En undervisning som har haft ett djupgaende inflytande pa denna varld. Sa mycket att vi annu inte sett vaagens topp. Introduktionen av denna undervisning till den bredare varlden har skapat en slags andlig chockvag. En vag som kommer att fortsatta in i framtiden. Liknande Buddhas undervisning.

\\n\\n\\n\\n

Vad ar Sri Ramanas sjalvundersokningsmetod?
Den primara undervisning som standigt erbjuds av Sri Ramana ar allmaent kand som sjalvundersokningsmetoden av Sri Ramana Maharshi.

\\n\\n\\n\\n

Detta ar i grunden en metod for att direkt undersoka den faktiska (till skillnad fran antagna) naturen hos kanslan av sjalvet. Direkt uppfattning, eller erfarenhetsmassig kunskap, om Sjalvets vasentliga natur, ar kand som Moksha, befrielse.

\\n\\n\\n\\n

Denna enkla metod ar inte unik for Sri Ramana. Det finns faktiskt texter som ar minst 3500 ar gamla som talar om sjalvundersokning. Anda ar det anmarkningsvart att Bhagavan Ramana avslojat denna metod enbart fran sin egen erfarenhet. Utan nagon kunskap om de texter som talar om denna praktik.

\\n\\n\\n\\n

Ocksa anmarkningsvart ar den grad av direkthet och enkelhet med vilken Sri Ramana presenterade denna metod. Han integrerade och anpassade utan anstrangning denna undervisning for att passa livet, nuvarande andliga praktiker och intressen hos alla som kom till honom.

\\n\\n\\n\\n

“For all thoughts the source is the ‘I’ thought. The mind will merge only by Self-enquiry ‘Who am I?’ The thought ‘Who am l?’ will destroy all other thoughts and finally kill itself also. If other thoughts arise, without trying to complete them, one must enquire to whom did this thought arise. What does it matter how many thoughts arise? As each thought arises one must be watchful and ask to whom is this thought occurring. The answer will be ‘to me’. If you enquire ‘Who am I?’ the mind will return to its source (or where it issued from). The thought which arose will also submerge. As you practice like this more and more, the power of the mind to remain as its source is increased.”

\\n\\n\\n\\n

– Sri Ramana Maharshi

\\n\\n\\n\\n

\\n\\n\\n\\n

Self Inquiry
The self inquiry method of Sri Ramana Maharshi Is quite straight forward. Firstly, becoming curious about the nature of that which is aware of your thoughts, perceptions etc. Whatever it is that is aware of the content of your experience, is what you refer to as ‘I’.

\\n\\n\\n\\n

Notera sedan kvaliteten pa din uppmarksamhet. Notera nar din uppmarksamhet blir insvept i en mental bild. Du forestaller dig att du diskar, kanske kanner dig forganad over att gora det. Eller, du forestaller dig att du promenerar i en park och kanner dig fri medan du sitter vid ditt skrivbord, uttrakad pa jobbet. Du upperepar mentalt ett argument du hade med din partner for 2 veckor sedan.

\\n\\n\\n\\n

I alla dessa scenarier identifierar sig känslan av jag (det som är medvetet om bilderna, känslorna och sinnesintrycken) med de bilder som dyker upp och försvinner. Man kan därför säga att vi är “borttappade” i “projektioner” av oss själva — i våra sinnen.

\\n\\n\\n\\n

När vi märker detta uppmanas vi att “ge upp” eller släppa taget om den begränsade berättelsen om oss själva. När vi gör det kan vi rent erfarenhetsmässigt finna vila i medvetenheten om vårt sanna Själv.

\\n\\n\\n\\n

Om vi tror att bilderna och de medföljande känslorna definierar “oss” blir vi begränsade. Vi är i grunden ovetande om vårt eget vara, om vilka vi “verkligen” är när vi släpper tron på den begränsade, mentala versionen av oss själva.

\\n\\n\\n\\n

“Det finns tva satt att uppna kapitulation. Det ena ar att se in i kallan av Jag och smaltas samman med den kallan. Det andra ar att kanna Jag ar hjalplos sjalv, Gud ensam ar allsmaktig och forutom att helt kasta mig pa Honom finns det inget annat satt till sakerhet for mig, och gradvis utveckla overtygelsen att Gud ensam existerar och egot raknas inte. Bada metoderna leder till samma mal. Fullstandig kapitulation ar ett annat namn for jnana eller befrielse.”

\\n\\n\\n\\n

– Sri Ramana Maharshi

\\n\\n\\n\\n

Den grundlaggande undervisningen av Bhagavan Ramana ar att erkanna det vasentliga, inte den inbillade naturen hos ditt eget Sjalv. Sjalvundersokningsmetoden av Ramana Maharshi, beskriven ovan, ar den primara metod han erbjod for att underlatta detta.

\\n\\n\\n\\n

Men for mer mogna sokare finns en annan, annu enklare metod. Metoden for kapitulation. Mogna andliga sokare ar de som har praktiserat. Och som ett resultat har smakat, atminstone for nagra ogonblick, Sjalvets natur.

\\n\\n\\n\\n

Nar denna pekare blir erfarenhetsmassig borjar en viss tillit att blomma. Erfarenhet blir orubblig tro. Denna tro kan kallas karlek. Karlek till tillvarons karna.

\\n\\n\\n\\n

Nar denna karlek fods i meditatorns hjarta blir det (relativt sett) lattare att slappa taget. Det kan till och med bli ett spontant svar pa tendensen att falla in i tankar och identifikation. I denna mening, nar praktikern marker distraktionen, finns det ocksa en intensiv langtan att atervanda till sjalvmedvetenhetens frid och stillhet. Detta overvager vilket intresse som helst for att folja en meningsloses tanke. Det emotionella intresset for att halla tanken vid liv slapps da spontant.

\\n\\n\\n\\n

\\nhttps://www.youtube.com/watch?v=2MLyBqu27eE\\n

\\n\\n\\n\\n

Fragastallare: Kapitulation ar omojlig.
Ramana: Ja, fullstandig kapitulation ar omojlig i borjan. Partiell kapitulation ar sakert mojlig for alla. Med tidens gang kommer det att leda till fullstandig kapitulation.

\\n\\n\\n\\n

F: Partiell kapitulation – jo – kan den uphava odet?
R: Oh, ja! Det kan den.

\\n\\n\\n\\n

F: Hur kan jag uppna det sinneslugnet?
R: Genom hangivenhet och kapitulation.

\\n\\n\\n\\n

F: Hur ska nad erhalles?
R: Liknande att erhalla Sjalvet.

\\n\\n\\n\\n

F: Praktiskt taget, hur ska det goras for oss?
R: Genom sjalvoverlatelsse.

\\n\\n\\n\\n

F: Kan Sri Bhagavan hjalpa oss att forverkliga Sanningen?
R: Hjalp finns alltid.

\\n\\n\\n\\n

F: Jag kanner inte den alltid narvarande hjalpen.
R: Kapitulera och du kommer att finna den.

\\n\\n\\n\\n

Fraga: Hur kan upphorande av aktivitet (nivritti) och sinnesro uppnas mitt i hushallssysslor som till sin natur ar standig aktivitet? Bhagavan Sri Ramana Maharshi: Eftersom den vises aktiviteter bara existerar i andras ogon och inte i hans egna, aven om han kanske utfor enorma uppgifter, gor han egentligen ingenting. Darfor hindrar inte hans aktiviteter icke-aktivitet och sinnesro. Ty han kanner sanningen att alla aktiviteter ager rum i hans blotta narvaro och att han inte gor nagonting. Darfor forblivr han den tysta vittnet till alla aktiviteter som ager rum.

\\n\\n\\n\\n

HUSHAALLARENS VAG

\\n\\n\\n\\n

Det finns manga exempel i Sri Ramana Maharshis undervisning om hans budskaps anpassningsbarhet. For det forsta ar det tydligt att Sri Ramana inte sag nagon motsagelse mellan att ha ett jobb och familj, och andlig praktik. Det ar ocksa uppenbart att han inte sarskilt varderade renunciatens vag over hushaallarens.

\\n\\n\\n\\n

Det ar ocksa vart att notera att nar han tillfraoades, avskrakte han hushallare fran att ta renunciaternas loften. Saledes kan vi se, Bhagavan Ramana var verkligen bara intresserad av och undervisade endast om medlen for direkt igenkanning av Sjalvet. Ingen initiering, yttre atagande, mantra eller nagot sarskilt slags lofte eller yttre avsajelse var nodvandig.

\\n\\n\\n\\n

Med Ramana var dessa saker inte ens mojliga. Han vagade att erbjuda nagon form av formell initiering. Sri Ramana uppmannade alltid dem som kom till honom for rad att folja det som var naturligt och sant i deras liv.

\\n\\n\\n\\n

Han skulle erbjuda den grundlaggande instruktionen. Om man fragade skulle han klargora tvivel och forvirring. Han skulle hjalpa till att forfina forstaelsen hos sina studenter. Men nar det galler livsradgivning och vagledning pekade han folk mot sig sjalva. Formodligen foredrog han att lita pa Sjalvets inneboende visdom nar det manifesteras i varje varelse. Och ville att hans efterfoljare skulle lara sig detsamma.

\\n\\n\\n\\n

HUSHALLARE, RENUNCIAT? DESSA AR BARA TANKAR

\\n\\n\\n\\n

“WHEN ASKED: ‘HOW DOES A GRIHASTHA (householder) fare in the scheme of Moksha (liberation)?’ Bhagavan said, ‘Why do you think you are a grihastha? If you go out as a sannyasi (ascetic), a similar thought that you are a sannyasi will haunt you. Whether you continue in the household or renounce it and go to the forest, your mind goes with you. The ego is the source of all thought. It creates the body and the world and makes you think you are a grihastha.

\\n\\n\\n\\n

If you renounce the world it will only substitute the thought sannyasi for grihastha, and the environments of the forest for those of the household. But the mental obstacles will still be there. They even increase in the new surroundings. There is no help in a change of environment. The obstacle is the mind. It must be got over whether at home or in the forest. If you can do it in the forest, why not at home? Therefore, why change your environment? Your efforts can be made even now – in whatever environment you are now. The environment will never change according to your desire’.

\\n\\n\\n\\n

DITT LIV STOR INTE DIN ANDLIGA PRAKTIK

\\n\\n\\n\\n

Varfor skulle din sysselsattning eller dina plikter i livet stora din andliga anstrangning? Till exempel, det finns en skillnad mellan dina aktiviteter hemma och pa kontoret. I dina kontorsaktiviteter ar du oengagerad, och sa lange du gor din plikt bryr du dig inte om vad som hander, eller om det resulterar i vinst eller forlust for arbetsgivaren. Men dina plikter hemma utfors med engagemang och du ar hela tiden orolig for om de kommer att medfora fordelar eller nackdelar for dig och din familj. Det ar mojligt att utfora alla livets aktiviteter med oengagemang och betrakta endast Sjalvet som verkligt.

\\n\\n\\n\\n

Wrong it is to suppose that if one is fixed in the Self, one’s duties in life will not be performed properly. It is like an actor. He dresses, acts and even feels the part he is playing, but he knows that he is really not that character but someone else in real life. In the same way, why should the body-consciousness or the feeling ‘I am the body’ disturb you once you know for certain that you are not the body but the Self. Nothing that the body does should shake you from abidance in the Self. Such abidance will never interfere with the proper and effective discharge of whatever duties the body has, any more than the actor’s being aware of his real status in life interferes with his acting a part on the stage.”

\\n\\n\\n\\n

VARFOR AR SJALVUNDERSOKNINGSMETODEN AV SRI RAMANA MAHARSHI SA VIKTIG IDAG?

\\n\\n\\n\\n

Sri Ramana Maharshis budskap ar verkligen tidlost. Det finns nastan ingen hanvisning i hans undervisning till nagot slags system eller kulturellt sammanhang. Det kraver heller ingen tro pa en gudighet och ingen lasning av en sarskild text. De underliggande antagandena i praktiken ar enkla. De kan forstars logiskt med nagra ogonblicks reflektion over sin egen erfarenhet.

\\n\\n\\n\\n

Det finns ett enkelt, direkt fokus pa den mest vasentliga aspekten av varje andlig resa. Namligen, glom vad du inte ar, kom ihag vad du verkligen ar.

\\n\\n\\n\\n

Detta gor hans budskap inte bara relevant i vilken tid som helst, vilken kultur som helst etc. Men som aven Sri Ramana sjalv visade genom sin vagledning, ar detta budskap karnan i alla praktiker. Saledes kan det inkorporeras och ge djup at Hatha Yoga, kristen bon, mantrasangning eller i princip vilken annan form av andlig praktik som helst.

\\n\\n\\n\\n

EN FRISTAENDE PRAKTIK, KOMPATIBEL MED VARJE OGONBLICK AV LIVET

\\n\\n\\n\\n

En annan viktig punkt ar att detta ar en form av andlig praktik som star pa egna ben. Det kraver inga speciella eller komplicerade andningstekniker. Inga visualiseringar kravs. Aven yttre distraktioner som ljud, till och med samtal, kan enkelt inkorporeras i praktiken.

\\n\\n\\n\\n

Allt vi behöver är att låta vår uppmärksamhet vila nära källan till handlingar, ord och sinnesintryck. Det är lättare sagt än gjort — men med övning kan denna inställning läras in.

\\n\\n\\n\\n

Darfor ar denna praktik kanske en av de mest relevanta formerna av praktik for var moderna tid. Eftersom sa lite som 20 minuters formell praktik kan leda till en erfarenhetsmassig forstaelse av praktiken. Sedan behover du bara atervista attityden sa ofta som mojligt under dagen.

\\n\\n\\n\\n

De paminner oss for det forsta om att nad finns tillganglig for oss. Att vagledning och stod alltid ar tillgangliga. Och de paminner oss att lita. Att lita pa mojligheten av Karlek, Sanning och Frihet som levande verkligheter pa denna jord.

\\n\\n\\n\\n

Specifikt underlattar praktiken av de pujas som rekommenderas i bladen en sarskild typ av koppling. En som bildas mellan sokaren och gudigheten.

\\n\\n\\n\\n

\\n